Bredbandsmålen riskerar skapa en digitaliseringsklyfta
Snabbt, fast installerat bredband till hushåll och företag är grunden för den digitala ekonomin och förutsättning för inkluderade medborgare. De nationella bredbandsmålen i Sverige ger en för låg miniminivå – 30 Mbit/s – och kan lämna över en halv miljon människor i digitaliserings-skugga till 2020. Ny teknik behövs för att nå återstående platser där fast bredband ännu inte byggts ut. Nu upphandlas trådlös teknik för att stötta bredbands-utbyggnaden på stora landområden i norra Sverige. Det är dags för fler regioner att ta efter.
Föreningen Trådlös Bredbandsinfrastruktur (FTBI) representerar ledande svenska och internationella aktörer inom trådlös teknik, master och radiolänk.
IT Norrbottens huvuduppgift är att förvalta, utveckla och tillhandahålla länsgemensam IT-infrastruktur i Norrbotten. Bolaget ägs av Norrbottens 14 kommuner samt Region Norrbotten och representerar en yta av nästan 1/3 av Sveriges storlek.
Förbättrad digital infrastruktur i form av bla. trådlös teknik behövs om hela landet ska leva. Foto: Teracom
Det svenska bredbandsmålet är ambitiöst på pappret och viktigt för landets konkurrenskraft och för enskilda medborgare och företag. PTS beräknade dock 2017 att över 5% av hushållen, eller över en halv miljon människor, inte har tillgång till ett riktigt bredband om minst 100 Mbit/s till 2020. Då är inte fritidshus inräknade, vilka många människor använder för både rekreation, sociala sammanhang eller distansarbete. Sverige ligger på en tätposition i Europa men den svåraste och dyraste utbyggnaden återstår. Nuvarande utbyggnadstakt är för låg, och miniminivån för hastighet på 30 Mbit/s duger inte för många viktiga användningsområden inom digitaliseringen – risken ökar nu för en bredbands- och digitaliseringsklyfta. Bredbandsmålen får inte urvattnas och utbyggnadstakten måste öka igen – för det krävs ett nytänkande.
Det finns i grunden ett stort problem med hur vi har låst fast oss vid en enskild teknologi - nedgrävd fiber – för att leverera bredband till fasta adresser. Marknadens aktörer har gjort en enorm insats på bredbandssidan med fiberteknik. Den byggde på kalkyler för mer förtätade områden än de som nu är kvar att bygga. När nu utbyggnadstakten av fiber står inför en avmattning och bredbandsmålet blir allt svårare att nå överlag, har vi ett nytt läge.
Det är som vanligt ekonomin som är nyckeln. Nedgrävd teknik har sin logik - kostnaden drivs av antalet uppkopplade platser och meter grävd mark. Den ger en god investeringskalkyl vid tätbebyggda områden och där markarbeten är gynnsamma, som tex i södra Sverige eller nere i Europa. Trådlös teknik har en avtagande kostnad per användare som kopplas upp mot en mast eller annan punkt. Dessa punkter är ofta fibrerade och nyttjar därmed tidigare investeringar samt bygger vidare på fiberns höga kapacitet. Men inte enbart fiber kan leverera hög kapacitet och hastighet. Det kan också trådlös teknik som levererar allt högre maxhastigheter för varje teknisk generation. Ännu viktigare dock, än att stirra sig blind på teknisk maxhastighet, är att öka hastigheten i själva utbyggnaden, så fler hushåll och företag kan få en uppkoppling med minst 100 Mbit/s per sekund, så snart som möjligt. Det är med andra ord viktigare att fler får stabilt 100 Mbit/s redan nu, än att fokusera på bredband via fiberteknik mot ekonomisk logik och enbart baserat på bidrag från skattepengar för att kunna realiseras.
Fler och fler aktörer - kommuner, stadsnät, enskilda hushåll och företag- får nu upp ögonen för hur trådlösa system kan användas till att förlänga befintliga fibernät till platser som inte varit lönsamma samt som redundanslösning för att förbättra stabiliteten vid ofrivilliga avgrävningar av befintliga kablar. Låt oss slå vakt om de ambitiösa delarna i bredbandsmålen men göra slag i saken att accelerera utbyggnaden genom trådlös teknik som komplement och kostnadseffektivt alternativ. Kommuner och andra aktörer måste ta till sig kunskap om hur trådlös utbyggnad kan underlättas genom tex inventeringar av master, utbyggnad av kommunala master och gemensamma upphandlingar av nya tekniklösningar.
Ett bra exempel är kartläggningen som genomfördes i två län - Norrbotten och Västerbotten -av kvarstående bredbandsutbyggnad. Den visade att områden som kvarstår medför höga kostnader på grund av demografi, topografi och avstånd om man enbart skulle förlägga fiber. Därför tog IT-Norrbotten tillsammans med bolaget AC-Net ett samlat grepp och upphandlade ett ramavtal på etablering samt drift‐ och underhållstjänster av trådlös bredbandsinfrastruktur. Avtalet är tillgängligt för kommunerna i båda länen och omfattar 27 kommuner. Det ger förutsättningar att på allvar få igång en trådlös utbyggnad i samklang med befintliga fiberinvesteringar i dessa län.
Sammanfattningsvis vill vi betona att det är hög tid att nu satsa på innovativ, alternativ teknik som ger likvärdig effekt för betydligt lägre kostnad. Annars riskerar vi för lång tid framöver att lämna delar av Sverige i en digitaliserings-skugga. Vi bör inte acceptera en lägre anslutningshastighet än minst 100 Mbit/s– bredbandsmålet bör justeras på den punkten av en kommande regering. Fler regioner bör följa Norrbottens och Västerbottens exempel. Låt befintliga utbyggnadsbudgetar räcka längre med trådlös teknik – både över tid och till fler platser – så kan vi närma oss bredbandsmålen med full fart igen!
